Belastningsergonomi och belastningsbesvär
Olika typer av belastningsbesvär
Akuta besvär – Uppstår plötsligt vid en specifik händelse. Hög belastning, tydligt orsakssamband och oftast snabb återhämtning. Exempel: Du ska lyfta upp något från marken, böjer dig framåt och roterar lätt åt höger. När du börjar lyfta känner du plötsligt en skarp smärta i ryggen – ”pang!”. Smärtan kommer direkt och du kan tydligt koppla den till den rörelsen du just gjorde.
Smygande besvär – Smygande start. Låg smärta till en början. Låg belastning. Otydligt orsakssamband. Exempel: Du sitter och jobbar framför datorn fem dagar i veckan. Du börjar känna lite trötthet i underarmen i slutet av varje arbetspass, men det går över på kvällarna. Efter någon vecka börjar det sticka i handen och fingrarna. Nacken och axlarna börjar kännas stela. Underarmen gör nu ont redan efter en timma arbete och håller i sig resten av dagen. Ibland gör det även ont på nätterna. Smärtan har stegrats under månaders tid och du vet inte riktigt när du började få ont, vart i kroppen smärtan började och ser inte heller något tydligt orsakssamband.
Smygande belastningsbesvär uppstår när vi överanvänder en viss del av kroppen. Vanligt för kontorsarbetare är handen, underarmen, bröstrygg och nacke. Själva rörelsen att sitta vid datorn är inte skadlig i sig. Men när samma rörelse upprepas under lång tid så kan skada uppstå ändå. Det kan uppstå symtom som värk i fingrarna, trötthet och värk i handleden som kommer och går under en arbetsdag eller kanske ömhet kring armbågsleden efter ett arbetspass. Vad är inte lättare då än att tänka att smärtan kommer gå över av sig själv. Men det är här som kroppen börjar säga ifrån i god tid – och det är då vårt ansvar att lyssna på kroppen. Så med detta sagt ta en låggradig smygande smärta på allvar precis som en höggradig akut smärta.
Det är här som kroppen börjar säga ifrån i god tid – och det är då vårt ansvar att lyssna på kroppen. Så med detta sagt ta en låggradig smygande smärta på allvar precis som en höggradig akut smärta.
Hur ska vi sitta och stå för bästa ergonomi?
Oavsett om du jobbar vid en dator, står i butik, kör lastbil eller lyfter tunga paket finns det grundläggande ergonomiprinciper som kan minska belastningen på kroppen. Genom att anpassa din arbetsställning kan du förebygga smärta. Här nedan hittar du några viktiga tips att tänka på när du sitter eller står i arbetet.
Sittande position
- Huvudet rakt ovanför axlarna. Tänk att det ska bildas en rak linje från huvudet ner till axlar och höften.
- Rätt skärmhöjd. Överkanten av skärmen bör vara i ögonhöjd så att du kan titta rakt fram utan att böja nacken.
- Avslappnade axlar. Optimalt är 90 grader i armbågsleden för att underlätta en naturlig, avslappnad position.
- Raka underarmar och händer. Cirka två tredjedelar av underarmarna bör vila på ett stöd.
- Stöd i ländryggen
- Benen i ungefär 90 grader. Höften ska vara något högre än knäts höjd för optimal blodcirkulation.
- Stöd för låren. Se till att det finns 2-3 fingrars utrymme mellan knävecken och stolen.
- Fotstöd. Ha någonting att kunna sätta upp fötterna på för variation.
Stående position
- Avslappnade axlar. Optimalt är 90 grader i armbågsleden för att underlätta en naturlig, avslappnad position.
- Rätt skärmhöjd. Överkanten av skärmen bör vara i ögonhöjd även vid stående position.
- Skrivbordets höjd. Skrivbordet bör vara något lägre än armbågshöjd för att undvika onödig belastning i axlar och nacke.
- Håll armarna nära kroppen. Det minskar belastningen på axlar och rygg.
- Stå lite bredare med fötterna. En stabil position med fötterna i en bekväm bredd hjälper till att balansera kroppen.
- Variation med fotstöd. Använd en pall eller annan höjd där du kan vila en fot för att skapa variation i stående position.
Men viktigast av allt – kom ihåg att variera din position ofta!