Ergonomi & belastningsergonomi
Den 7e Mars höll vår klinikchef Sara (leg. fysioterapeut) ett föredrag som handlade om fysisk och psykisk arbetsmiljö med fokus på ergonomi och stress. Detta är områden som är aktuella för de allra flesta så jag (Melina, naprapat) vill sammanfatta lite av det som Sara gick igenom under föreläsningen så att fler kan ta del av bra information. I tre delar kommer du att kunna läsa om fysisk och psykisk arbetsmiljö. Del 1 handlar om vad ergonomi och belastningsergonomi innebär. Del 2 kommer handla om belastningsbesvär och i del 3 tänkte jag dela med mig av några tips för att främja hälsa och minska risken för belastningsskador.
Vad är ergonomi?
Ergonomi betyder kunskap om arbete och handlar om förhållandet mellan människan och den fysiska, psykiska och sociala arbetsmiljön. Ergonomi innebär att anpassa arbetsmiljön efter den enskilda individen för att minimera skaderisken och för att främja hälsa, välbefinnande och prestation. Låter det krångligt?
Kort och gott så handlar ergonomi om hur arbetsplatsen och arbetsmiljön ska se ut för att inte slita på kroppen i onödan.
Inom begreppet ergonomi finns flera underkategorier som hjälper oss förstå olika aspekter av hur vi påverkas av vår arbetsmiljö. De viktigaste är belastningsergonomi som berör rörelseapparaten, synergonomi som fokuserar på hur vi använder våra ögon och syn i arbetet, röstergonomi som berör vår röst och talbelastning och kognitiv ergonomi som handlar om hur hjärnan hanterar information, stress och arbetsbelastning.
I det här inlägget så ska vi fokusera lite extra på belastningsergonomi eftersom det berör rörelseapparaten, vilket är det område vi på Stjärnkliniken i störst utsträckning arbetar med på vår klinik.
Belastningsergonomi
Belastningsergonomi delar vi upp i fyra olika delar. Fysiska, digitala, sociala och organisatoriska.
Fysiska – Har vi tillräckligt med plats för att arbeta bekvämt eller sitter vi i trånga och opraktiska lokaler? Arbetsplatsens utformning, storlek och layout påverkar rörelsefrihet och arbetsflöde. Är lamporna dimbara och finns det naturligt ljus som kommer in till vår arbetsplats? Felaktig belysning kan bland annat orsaka hög ögonbelastning och trötthet. Hur är luftkvalitén där vi arbetar? Dålig ventilation och luftkvalité kan orsaka bland annat trötthet, huvudvärk och koncentrationssvårigheter. Arbetsposition, mer om det längre fram. Används rätt kläder och utrustning? Ergonomiska skor, skyddsutrustning och anpassade verktyg kan göra stor skillnad för belastningen och inte minst säkerheten.
Digitalt – Datorer och andra tekniska hjälpmedel, val av program/system men också distansarbete. Genom att anpassa vår digitala arbetsmiljö kan vi arbeta mer hållbart och minska risken för långvarig smärta. Vare sig vi sitter framför datorn hemma eller på kontoret så behöver vi ha en anpassning med rätt möbler och arbetsutrustning för att minimera risken för belastningsskador.
Sociala – Hur påverkas vi av varandra? Hur är det sociala samspelet på arbetsplatsen? Pratar vi, samarbetar och tar hjälp av varandra? Vad för stöd finns från chefer och kollegor?
Organisatoriska – Ledning och styrning, schemaläggning, ledarskap, kommunikation, delaktighet, rollbeskrivningar, krav och resurser. Organisatorisk ergonomi handlar om hur arbetet planeras och styrs för att skapa en hållbar arbetsmiljö. Tydliga arbetsroller, balans mellan krav och resurser samt bra kommunikation kan minska stress och belastning. En välorganiserad arbetsplats kan främja både hälsa och produktivitet.
Varför är det här viktiga punkter att ta upp?
Jo för att obalanser i arbetsmiljön – vare sig det handlar om fysisk belastning, digitala arbetsvanor, socialt stöd eller organisatoriska faktorer – kan leda till långvariga belastningsskador. Det är inte bara något som drabbar enstaka personer – det är ett av våra största arbetsmiljöproblem. Titta på de här siffrorna!
- I snitt är det fem månaders sjukrivning för belastningsskador
- Fyra av tio anmälda arbetsskador till arbetsmiljöverket är belastningsskador
- Åtta av tio drabbas någon gång av ryggsmärta
- Fem av tio har varje vecka besvär i nacke, axlar och/eller armar.
Det finns många anledningar till att arbeta med belastningsergonomin på arbetsplatsen. Det är inte bara en hälsorisk – det är också en ekonomisk fråga. När vi jobbar med belastningsergonomin minskar sjukskrivningarna, produktiviteten ökar och arbetsplatsen kommer troligtvis bli mer attraktiv. Så att satsa på ergonomin är inte bara bra för hälsan – det är också lönsamt.