ONT I KNÄT

Knäleden är en gångjärnsled, med det menas att dess huvudfunktion är att böja och sträcka, dock kan faktiskt knäleden rotera i viss grad. Knät består av aktiva och passiva strukturer där de aktiva strukturerna är musklerna vi har runt knät. Musklerna ger också stabilitet, utöver ligamenten, som är passiva strukturer, som ska stabilisera alla våra leder. Enkelt förklarat är att vi inte kan styra de passiva strukturerna medvetet. Även brosk som finns i leder ger stabilitet och cirkulation.

Knäledsartros

Vid knäledsartros blir brosket, som finns i leden, ojämnt, smärtintensiteteten beror på vilken grad av artros du har. Artros utvecklas långsamt under flera år och finns i olika grad. Artros debuterar ofta efter 40 års ålder men kan komma smygande redan tidigare om du har en tidigare skada och har opererat knät. Dock är artros vanligare ju äldre du blir, vilket beror på hur lång tid du varit utsatt för belastning samt de olika riskfaktorerna.

Meniskskada

Det finns två menisker i knäleden, den inre och den yttre, dessa fungerar som stötdämpare och hjälper till med stabiliteten i knät när vi till exempel springer och hoppar.  Menisken kan ta skada vid trauma mot knät eller pga. att menisken blir mer skör ju äldre du blir, chansen är då större att det smärtar i knät och det kan vara mer känsligt för belastning.

PFSS (patellofemoralt smärtsyndrom)

Främre knäsmärta, eller patellofemoralt syndrom (PFSS), är den vanligaste diagnosen bland ungdomar och vuxna med knäbesvär. Det är också den mest förekommande överbelastningsskadan bland löpare. Kvinnor utvecklar PFSS mer än dubbelt så ofta som män. PFSS är en diagnos som tyvärr kan bli långdragen, efter sju år så har 30% fortfarande kvarstående besvär.

Vad är orsaken till smärta i knät

Det finns många strukturer som kan ge olika typer av smärta i knät, beroende på vad som orsakar smärtan så kan symptomen se olika ut. Det är vanligt att någon gång få smärta i knäna i olika skeenden i livet, de får ta emot mycket stötar, muskulaturen kring knät är ibland inte stark nog och då kan det uppkomma skador.Många får ont i knät i samband med löpträning, det kan bero på för mycket eller felaktig belastning, löpning på dåligt underlag etc. Hopparknä är en annan vanlig åkomma som ofta drabbar idrottare. Skador på inre eller yttre menisken kan liksom brosk och ligamentskador ge ihållande besvär över tid, som också kan komma och gå beroende på belastning och graden av skada. Vid belastningsskador kan smärtan sitta på olika ställen i och runt knät. Vid artros är vanliga symptom smärta vid belastning, morgonstelhet, ledknaster och nedsatt rörlighet. En av de allvarligare skadorna som man kan råka ut för, ofta i samband med kraftiga vridningar, är att något av de två korsbanden slits av eller delvis går av.

Hos Stjärnkliniken identifierar terapeuten vad du behöver göra genom att göra en grundlig undersökning av knät och individanpassar behandlingen och rehabiliteringsplanen. 

STJÄRNSKOLAN

Hur kan vi hjälpa dig

Som tur är så är prognosen god för att få ett återställt knä efter skada, trots att det många gånger krävs tålamod, det kan ta allt från några veckor upp till ett år, beroende på vilken skada du har drabbats av. Exempelvis en allvarligare skada då du fått ett trauma mot knät och främre korsbandet har gått av, kan det ta upp till ett år innan du kan återgå till idrott, men ca sex månader innan ditt knä funkar bra i vardagen. Mycket beror alltså på vad du som individ har för kravbild. Vanligtvis kan överbelastningsskador bli betydligt bättre och helt försvinna med rätt rehabilitering med hjälp av en fysioterapeut eller naprapat. Vi tar en grundlig anamnes samt gör en noggrann undersökning och kommer på så sätt fram till vad vi tror att smärtan beror på. Räcker det inte med den undersökningen behövs det inte allt för sällan även en magnetröntgen för att säkerställa rätt diagnos. Därefter beslutar vi tillsammans vad som är bäst för just dig.

Träningen fungerar bra ofta som smärtlindring, i förebyggande syfte och som behandling efter vissa typer av skador. Även artros eller liten skada på menisk eller korsband kan bli mycket bättre med rätt rehab och då slippa undan eller skjuta upp ev. operation. Att ha en god grundstyrka är bra för hela kroppen då det skyddar mot skador, viket vi också kan hjälpa till med.

Vi på stjärnkliniken gör alltid vårt bästa för att du ska må så bra som möjligt, så snabbt som möjligt!  

Tips och råd vid smärta i knät

Vila från provocerande aktivitet: Initialt, om du har ont i knät och vet vad som provocerar fram smärtan, är det fördelaktigt att vila från den aktiviteten och istället välja någon annan typ av träning. Hjälper inte det så kan det vara bra att få tips och råd på generella övningar för att stärka upp muskulaturen runt knät, fokus brukar vara på framsida och baksida lår.

Få igång blodcirkulationen: Något som också brukar hjälpa samt vara en smärtlindring är att få igång blodcirkulationen, det kan exempelvis vara genom att cykla med lätt motstånd istället för att gå eller springa. Är du osäker på vilka övningar du kan göra själv eller behöver vägledning så rekommenderar vi dig att besöka Stjärnkliniken där vi hjälper till att ställa rätt diagnos. Vi hjälper också till med smärtlindring, åtgärdar/optimerar funktionen och förhindrar återfall, alternativt skickar dig på vidare utredning om vi anser att det är nödvändigt.

Behandlingsmetoder för smärtan

  • Stötvågsbehandling – ökar blodcirkulationen och främjar tillväxten av nya blodkärl. Särskilt lämplig vid senrelaterade besvär runt knäleden, ex. överbelastningsskador så som hopparknä eller löparknä.
  • Dry needling – en variant av akupunktur som är effektiv mot muskelspänningar
  • Akupunktur  – en smärtlindrande nålbehandling som bland annat ökar blodcirkulationen.
  • TENS – elektrisk nervstimulering som verkar smärtlindrande på både kort och lång sikt. Kan med fördel kombineras med akupunktur eller annan manuell behandling.
  • Massage – främjar blodcirkulationen och underlättar bortforsling av slaggprodukter i muskeln. En mycket bra komplementbehandling som då utförs ffa. på baksida och framsida lår.
  • Tejpning – aktiverar muskeln och ökar blodcirkulationen. Kan verka smärtlindrande. Tejpen kan med fördel sitta kvar i upp till 5 dagar och tål vatten.
  • Manipulation – används som smärtlindrande effekt.

Vi hjälper dig idag.
Välj din klinik.